Livets Lilla Goda

Igårkväll vaknade viktor kl 20 och hela hans värld verkade rasa samman. Har ALDRIG upplevt honom SÅ ledsen och rent ut sagt förtvivlad.

Han grät så att han hulkade. Lille plutten :(

Tänderna som spökar. Han tugga på fingrarna och i mellan gallskriken lät det som han sa AJ AJ AJ.

Jag tillhör inte den kategorin som är rädd för alvedon. Har man ont ska man få smärtlindring, punkt slut.

Så jag gnuggade hans tandkött med lite alvedon och resten fick han dricka. Sedan vyssades han till sömns med lite extra mat av pappsen.

Min plutt, jag höll på fullaste allvar på att börja gråta själv :(
Men han somnade till slut och sov hela natten och vaknade först kl 8, så alvedon gav honom nog vad han behövde.