Satan och Gud i ett

Igår plockade jag fram Trotsboken av Malin alfven och Kristina Hofsten.

Varför? Jo för att Freja just nu är satan och gud på en gång. Med andra ord trotsig så det förslår.

Det är nu min mammas ord ekar i huvudet: Kim gick in i trotsåldern när hon var 4 och hon har inte lämnat den än!

Ska Freja bli likadan?

Hon älskar sin familj och pussas och kramas och vill mysa.

Men hon vägrar göra som man ber henne. Hon kastar med saker och vid minst motgång så rasar hela världen.

Ändå är hon superduktig på att klä på sig, borsta tänderna, rita, leka på sitt rum, plocka undan och organisera, hon är intresserad av siffror och bokstäver. Hon har slutat med blöja även på natten och går ibland hela vägen till dagis.

MEN det är som dom skriver i boken: tiden då liten blir stor men ändå vill vara liten, men kan allt själv.

Med andra ord, Freja har inte bara konflikter med oss utan även inre konflikter med sig själv ;)

Och så fick jag svar på allt hennes hoppande och springande. Hon är ju bäst!

Jupp precis så är det. I fyra års åldern blir alla bäst. Hon kan hoppa högst/längst, hon kan springa snabbast och göra massa akrobatiska övningar.

Det som har hänt är att fyraåringen nu kan kontrollera sina kroppsrörelser och detta måste testas till ytterligheterna.

Inte bara det att dom är bäst på kroppsliga saker, dom VET allt också. Och vet dom inte så frågar dom. Och det ska gudarna vet. Hör hemma haglar frågor om allt mellan himmel och jord.

Räslor uppstår ofta nu, och det har vi fått erfara också. Mörkrädd och orolig när det blåser. Många kvällar har hon somnat i soffan hos oss för att hon känt sig otrygg och ensam.

Ängel borta och hemsk hemma! Men det är så det ska vara. Det tar på krafterna att uppföra sig så därför släpper man allt när man kommer hem. Detta för att hon vet att hemma älskar vi henne oavsett vad.

Sen börjar kompisar ta större plats i barnets liv också. Riktiga som låtsats. Frejas låtsaskompis Minis dök upp tre veckor efter lillebrors ankomst. Och igår när vi var och handla skällde Freja ut mig för att jag la sakerna vi köpte på Minis :/

Fick glatt be om ursäkt och flytta varorna ;)

Så med andra ord, med eller utan trots, min dotter är precis som hon ska vara. Kanske jag som måste gå en tålamodskurs ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0